Thailife

Anledningen till att min vardsyster plotsligt tycker om mig igen ar inte bara att jag gav henne fina orhangen. Hon vill lana pengar.
Tydligen ar hon skyldig folk i Bangkok en hel del och eftersom hon inte vagar beratta for sina foraldrar ar jag plotsligt hennes enda utvag.
Men jag vet hur det skulle slutat. Jag hade aldrig fatt en syn av de dar pengarna igen. Svarade darfor att jag ar pank, vilket delvis stammer.
Tvatusen bath ar faktiskt pengar for mig ocksa.
Jobbigt att alltid stallas infor olika typer av dilemman har som man aldrig hade mott hemma. Forra terminen var det min vardbror som misskotte sig i skolan, och nu det har.
Standardfrasen: "Beratta inte for ma och pa, snalla?"

Jag har totalt tappat min motivation att lara mig thai. Den thailandskan jag kan nu kommer jag anda ratt langt pa. Jag klarar av mitt dagliga liv och mer an sa anser inte jag ar nodvandigt. Dock har min advisor planerat in 5(!) thailektioner i veckan.
Nar i hela mitt liv kommer jag ha anvandning for detta sprak igen? Troligtvis aldrig. Tar bara en massa tid och energi att plugga och annu mer tid och energi nar man inte har den minsta inspiration eller motivation.

Nu ska jag i alla fall har tva timmars thailektion innan lunch och efter lunch ska jag undervisa 3/1 (Pee Pa's klass) och 5/3 (min klass). Kanner mig forberedd och taggad.

Hoppas allt ar fint med er dar hemma! Jag tanker pa er.