Thailife

Igarkvall hade jag det dar samtalet med familjen angaende integritet. Sukien var med for att oversatta, vilket underlattade mycket.

Det verkade inte som om familjen tog illa upp och jag hoppas innerligt att de inte gjorde det heller. Eftersom jag bor hos dem gratis kanns det fel att satta upp regler i huset. Samtidigt vet jag att det inte kommer att fungera om de inte respekterar det lilla som faktiskt ar mitt har. Jag forsokte forklara att det absolut inte ar personligt, men att vi i var kultur garna vill kunna stanga in oss i vart eget rum nagon gang ibland, utan att bli storda. Jag har alltid varnat om min egen tid och utan den fungerar jag inte riktigt som jag ska.

Jag bad dem ocksa sluta att ga in i mitt rum och lana mina tillhorigheter. Jag vet att det funkar sa for thailandare. Men jag ar faktiskt inte thailandare och kommer aldrig att bli det heller, oavsett hur mycket jag forsoker.

Senare under kvallen efter detta samtal, knackade(!) Wun och Dream pa min dorr. Istallet for att bara rusa in som de brukar, stod det forsiktigt vid dorroppningen och sa "khatood ka pee Linda. Sawadee ka" samtidigt som de pekade pa Dior-pudret pa mitt skrivbord. De ar alldeles for sota for att jag inte skulle kunna forlata dem for att ha stulit. Egentligen ar det ju inte deras fel. De kan inte hjalpa att de vaxt upp i en kultur dar det ar okej att anvanda, lana och ta allt som hor till familjens familjemedlemmar.

Jag gav dem bada en kram.