Intervjuer och amerikaner
Det ar konstigt hur mycket tid jag har har. I hostas arbetade jag heltid och umgicks med Fredric. Det var val i princip det enda jag hann med pa dygnets 24 timmar. Har hinner jag dock med att jobba heltid, umgas med en massa manniskor samt dessutom skriva blogg, dagbok och lasa. Har last ut tre bocker pa tva manader vilket ar ratt bra jobbat for att vara jag.
Har svart att tro att klockan skulle ticka langsammare i Thailand an vad den gor i Sverige. Maste helt enkelt bero pa att jag fangar tiden mycket battre har. Ska forsoka gora det nar jag kommer hem till Sverige igen ocksa. Fortsatta att fanga dagen.
Igar arbetade jag hela dagen pa en skola i distriktet nedanfor vart. Rektorn betalade mig och en engelsk snubbe, Germot, for att intervjua hans elever. De ska starta ett en ny liten privatskola med fokus pa engelska, dar endast de 30 basta eleverna far borja. Det var min och Germots uppgift att avgora vilka dessa 30 elever var. Lite laskigt vilket inflytande jag har har over andra manniskors framtid med tanke pa att jag egentligen inte har nagon som helst behorighet for det.
Vet inte riktigt hur mycket jag vagar kritisera har. Var i alla fall arlig nog mot rektorn efterat genom att saga att jag tycker att detta system ar orattvist. Eleverna hade 1 minut pa sig var att visa vad de kunde. De flesta var sa nervosa att det knappt fick fram mer an nagra ord. Tva stycken brot dessutom ihop och borjade grata pa grund av pressen! De som gick vidare var alltsa de som kunde tygla sin radsla och faktiskt vaga prata. Med andra ord handlade allt om sjalvfortroende och inte om begavning, vilket jag tycker ar helt at skogen. Glomde tyvarr kameran sa kunde inte dokumentera denna dag.
Igarkvall akte jag till Angie och at middag med henne och hennes amerikanska polare som ar i Pranburi over helgen. Justin lagade vasterlandsk mat och bjod pa vin. Tank vad man kan uppskatta potatis och rodvid efter nagra manader bestaende av "ratnaa" och "lamchai"!
Blev lite for sent for att ta sig hem igarkvall, sa lanade Angies andra halva av sangen. Nu sitter jag och vantar pa att alla ska vakna sa att vi kan bege oss till Hua Hin!
