Overnattning hos ny farang
Kom hem till Pranburi vid 21 tiden igarkvall och upptackte till min forvaning att fotbollshopen var stangd och att det hangde ett stort hanglas pa dorren. Ringde kon ma for att hora om det fanns nagon som kunde oppna for mig, men som vanligt hade hon stangt av mobilen. An en gang fick raddaren i noden (ocksa kand som Sukean) rycka in.
Hon berattade att det kommit en ny farang till Pranburi som ocksa ska jobba pa min skola genom AFS. Jag har tidigare atit middag hos hennes vardfamilj och de ar alltid valdigt oppna och valkomnande. Sukean tyckte darfor att det var en bra ide att valdgasta dem sadar vid 10 tiden en sondagkvall.
Till skillnad fran i Sverige ar man dock i de allra flesta fall valkommen overallt har, oavsett tid och dag.
Det kastades fram tallrikar med mat och thaiefterratter och vi satt och pratade i flera timmar. Maritza (den nya farangen) verkar hur gullig som helst och vi klickade verkligen fran forsta stund!
Tydligen hade familjen missuppfattat nar jag skulle komma hem fran Pattaya. Fick darfor lana Maritzas andra halva av sangen och det kandes lite som nar man var 13 och akte hem till sin basta tjejkompis for att ha pyamasparty.
Kanns roligt att vara den rutinerade och kunna guida henne genom den markliga vardagen har. Hon ska bara jobba pa skolan i 6 veckor. Anda kanns det bra att hon kan ta over efter mig, i alla fall en liten tid.
Det ar inte forran man far chansen att leka guide och informator som man inser hur mycket man verkligen lart sig har! Plotsligt ar det jag som forklarar hur kulturen, spraket, varderingar, arbetssatt och sa vidare fungerar.
Maritzas vardsyster Nancy och en liten underbar thaibebis
Maritza haller tal for skolan pa sin forsta dag
Dagen avslutades med mote pa "the english department". Jag forstar inte riktigt varfor de maste envisas med att prata thai trots att alla runt bordet faktiskt kan engelska. Jag, Maritza och larnana fran Kina kunde inte ta del av varken viktiga diskussioner eller viktigt planerande.
Hon berattade att det kommit en ny farang till Pranburi som ocksa ska jobba pa min skola genom AFS. Jag har tidigare atit middag hos hennes vardfamilj och de ar alltid valdigt oppna och valkomnande. Sukean tyckte darfor att det var en bra ide att valdgasta dem sadar vid 10 tiden en sondagkvall.
Till skillnad fran i Sverige ar man dock i de allra flesta fall valkommen overallt har, oavsett tid och dag.
Det kastades fram tallrikar med mat och thaiefterratter och vi satt och pratade i flera timmar. Maritza (den nya farangen) verkar hur gullig som helst och vi klickade verkligen fran forsta stund!
Tydligen hade familjen missuppfattat nar jag skulle komma hem fran Pattaya. Fick darfor lana Maritzas andra halva av sangen och det kandes lite som nar man var 13 och akte hem till sin basta tjejkompis for att ha pyamasparty.
Kanns roligt att vara den rutinerade och kunna guida henne genom den markliga vardagen har. Hon ska bara jobba pa skolan i 6 veckor. Anda kanns det bra att hon kan ta over efter mig, i alla fall en liten tid.
Det ar inte forran man far chansen att leka guide och informator som man inser hur mycket man verkligen lart sig har! Plotsligt ar det jag som forklarar hur kulturen, spraket, varderingar, arbetssatt och sa vidare fungerar.
Maritzas vardsyster Nancy och en liten underbar thaibebis
Maritza haller tal for skolan pa sin forsta dag
Dagen avslutades med mote pa "the english department". Jag forstar inte riktigt varfor de maste envisas med att prata thai trots att alla runt bordet faktiskt kan engelska. Jag, Maritza och larnana fran Kina kunde inte ta del av varken viktiga diskussioner eller viktigt planerande.
Kommentarer
Trackback
