Khao Lak
Da har man haft en solig och regnig dag i Khao Lak. Borjade med nagra stekheta timmar pa stranden och slutade med skyfall.
Khao Lak ar ganska mysigt och jag kan tanka mig att det ar den perfekta resortorten for barnfamiljer. Dock ger vi upp detta stalle redan imorn bitti och beger oss ner till Phuket igen for nagra sista dagar av shopping och ledighet innan Fredric beger sig hem.
Motte upp min "halvkusin" Lena har i Khao Lak igar ocksa, vilket var trevligt.
Maste erkanna att jag har lite angest i kroppen. Precis nar jag verkligen borjat komma in i livet i Pranburi, och saker och ting borjade kannas riktigt okej, da begav jag mig ut pa denna lilla backpacking trip. Nar nu mina tva semesterveckor snart ar slut och jag ska tillbaka till verkligheter igen, kanns det dock lite varre.
Forhoppningsvis ar jag inte riktigt tillbaka pa ruta ett igen, men det kanns inte som att jag kommer befinna mig langt darifran. Det mesta kandes valdigt tungt den forsta tiden da jag kom till Pranburi ifran Sverige och jag hoppar innerligt att det inte kommer kannas lika tungt nar jag kommer dit igen.
Omstallningen fran hotellrum, god mat och lyx till livet med lokalbefolkningen ar trots allt enorm.
Dessutom vet jag inte riktigt hur jag ska lyckas losa problemet med bussbiljett fran Phuket till Pranburi. Eftersom det snart ar Songran (nyar) ar manga bussar fullbokade. Men det ar sadant som far falla pa plats.
Forhoppningsvis kommer Tommy ner till Pranburi for att halsa pa redan i helgen. Hade jag inte haft det att se fram emot skulle nog angesten varit bra mycket varre. Snacka om raddaren i noden da man som mest behover nagot att se fram emot som mest!
Khao Lak ar ganska mysigt och jag kan tanka mig att det ar den perfekta resortorten for barnfamiljer. Dock ger vi upp detta stalle redan imorn bitti och beger oss ner till Phuket igen for nagra sista dagar av shopping och ledighet innan Fredric beger sig hem.
Motte upp min "halvkusin" Lena har i Khao Lak igar ocksa, vilket var trevligt.
Maste erkanna att jag har lite angest i kroppen. Precis nar jag verkligen borjat komma in i livet i Pranburi, och saker och ting borjade kannas riktigt okej, da begav jag mig ut pa denna lilla backpacking trip. Nar nu mina tva semesterveckor snart ar slut och jag ska tillbaka till verkligheter igen, kanns det dock lite varre.
Forhoppningsvis ar jag inte riktigt tillbaka pa ruta ett igen, men det kanns inte som att jag kommer befinna mig langt darifran. Det mesta kandes valdigt tungt den forsta tiden da jag kom till Pranburi ifran Sverige och jag hoppar innerligt att det inte kommer kannas lika tungt nar jag kommer dit igen.
Omstallningen fran hotellrum, god mat och lyx till livet med lokalbefolkningen ar trots allt enorm.
Dessutom vet jag inte riktigt hur jag ska lyckas losa problemet med bussbiljett fran Phuket till Pranburi. Eftersom det snart ar Songran (nyar) ar manga bussar fullbokade. Men det ar sadant som far falla pa plats.
Forhoppningsvis kommer Tommy ner till Pranburi for att halsa pa redan i helgen. Hade jag inte haft det att se fram emot skulle nog angesten varit bra mycket varre. Snacka om raddaren i noden da man som mest behover nagot att se fram emot som mest!
Kommentarer
Trackback
